Äppelträdet

   Lilly hänger som en säck i bärselen. Lätta snarkningar kan höras bakom nappen som mest är där för att förhindra att dumma saker stoppas i munnen. De jordiga händerna till exempel. Jag inser att jag måste avbryta och gå in och lägga henne. Typiskt mig att börja på ett projekt med en lätt tidsoptimistisk inställning och inte hinna färdigt. Vi skulle varit klara för en bra stund sedan och Lilly skulle fått ett mellanmål innan hon sov. Nu kommer hon förmodligen vakna tidigare av hunger och så kan resten av dagens mat- och sovschema gå åt skogen och sluta i en utdragen kvällsnattning. 

   Vi höll på att plantera ett nytt äppelträd på platsen där det döda trädet stod när vi flyttade in i huset. Äppelträdet hade jag och Lilly varit och inhandlat på förmiddagen. Ett Aroma-träd blev det. Jag kan typ ingenting om äpplen men låt mig berätta lite om hur vi kom fram till att det var Aroma vi ville ha. Ingrid Marie tänkte jag spontant, det äpplet har jag smakat och tycker är gott. Och så är de snygga också. Tänk er några kvarglömda röda äpplen, lite gnistrande snö, och nån domherre. Med lite tur kan man fota sina egna julkort där. Jaja, Aroma ville Maria ha. Hennes argument - "De ser goda ut på bild". 

    Jag är osäker på om jag smakat Aroma. Troligen, för jag har ätit en hel del frukt i mina dar. Trot eller ej, men jag har till och med tävlat i detta. Under en period kämpade jag och min arbetskamrat Martin i vem som ätit mest frukt. Alltså inte flest frukter, utan flest sorter. Eller egentligen tävlade vi i vem som hade klistrat upp flest fruktmärken på skärmen. Men en bieffekt av detta blev ett mycket varierat fruktintag. Detta utspelade sig på den tiden då datorskärmar var lika djupa som dom var breda och det fanns massvis med utrymme att fylla. Antal unika fruktmärken var huvudklassen, men det fanns också underklasser såsom frukt från flest länder. När fruktleveransen kom till jobbet gällde det att var först på plats och lägga vantarna på eventuella nya märken. Och kanske sabba lite för konkurrenten. Tävlingen var jämn och för att ligga på topp fick man köpa varierad frukt även privat. Det kunde till och med skickas mms med något väldigt ovanligt märke som precis hittats för att visa att man skulle ta över ledningen dagen efter. Tävlandet rann ut i sanden när de de platta skärmarna kom. Fast jag hade kvar tjockskärmen på kontoret ett tag till för märkessamlingens skull. Oj, skenade iväg lite där, tillbaka till ämnet.

    Aroma eller Ingrid Marie. Så var ståndpunkterna inför ett besök på Ulriksdals slottsträdgård. Det var Kristi himmelsfärdsdag (de flesta var lediga alltså). Det var vår i luften och precis som jag misstänkte var det några fler än vi som tänkt samma tanke. Jag och Lilly spanade lite på fruktträd medan Maria kollade på nån slags malva (det får mig att tänka på ett visst Seinfeld-avsnitt, Seinfeld-freaks vet nog vad jag menar). Äpplet på Aromabilden såg surt ut, förmodligen jag också. Det köptes ingenting eftersom folkmängden totalt förstörde stämningen.

   Ok dags att kalla in våra föräldrarnas åsikter. Min mamma - "Åh, köp ett Aroma, de är så goda!". Marias föräldrar däremot, som har Aroma-äpplen eftersom det är korsningen av deras favoritäpplen; Filippa och Ingrid Marie, föreslår att vi ska köpa ett Ingrid Marie istället. De är inte riktigt nöjda med sitt Aroma-val.

   Detta är bakgrunden när jag och Lilly åker till Plantagen på måndag förmiddag. Väl där får vi syn på världens sötaste lilla äppleträd. Ett Aroma, men det ser inte det minsta surt ut på bilden och det blommar som sjutton. Jag vet inte om det är bra eller dåligt. Där finns betydligt kraftigare träd fast nästan utan blommor. Jag ringer och kollar om jag ska slå till - det blir affär. Samtidigt köps jord, kogödsel och ett trädplanteringskit - en förpackning med stödstolpar, sork- och harskydd etc.

   Efter lunch sätter vi igång med regnet hängande i luften. Jag följer instruktionspamfletten från trädplanteringskittet till punkt och pricka. Har de skrivit det borde det vara hyfsat rätt sätt. Det går bra men allting tar tre gånger längre tid än vanligt med Lilly på magen. Bara en så enkel sak som att bära en jordsäck blir krångligt. Och strax innan vi är klara somnar Lilly.

   Med babyvaktswalkietalkie på bältet går jag ut och gör klart i duggregnet. Harskyddet gick inte att få runt utan att skada de nedre grenarna. Det får vi vänta med till hösten. Dessutom har vi knappt sett nån hare här. Rådjur däremot syns ganska ofta på tomten. Äter dom äpplen eller äppelträd? Våra rådjur är nog finsmakare och håller sig till Marias tulpaner. Nån tipsade förresten om att rådjur inte åt gula blommor. Därför investerade vi i gula tulpaner. Det fungerade inte.

   Nu får vi hoppas att nån granne har ett äppelträd som kan pollinera vårt och att nån humla eller så råkar flyga förbi båda träden. Eller hur funkar det? Måste vi köpa ett träd till? Eller ympa dit en annan sort? Lite Ingrid Marie kanske? De är ju goda och snygga. Lite gnistrande snö och domherrar ...